Titel: Sandor slash Ida                                       Författare: Sara Kadefors
Serie: -                                                             Sidor: 284
Bokförlag: Månpocket (inb: Bonnier Carlsen)       Utgivningsår: 2009 (första utgåva: 2001)

Hon är snygg och populär. Han är en nobody.
Hon bor mitt i Stockholms city. Han i en håla utanför Göteborg.
Hon sitter i timmar på kafé med sina polare, Han ägnar all tid åt dansen.
Hon har tröttnar på sex, Han är oskuld.
Hon kallas för bimbo, Han för bögjävel.
Hon hatar sitt liv. Han hatar sitt liv.
Hon heter Ida, Han Sandor.

Ida och Sandor är två helt olika personer.
Ida är snygg, populär och har massor med vänner. Hon festar och har varit med
massor av killar. Hennes mamma lider av deprission. Men Ida har tröttnat på sitt liv,
tröttnat på att vara med killar  när hon inte känner något för någon av dem. Tröttnat
på sig själv.
Sandor dansar balett och blir retad av killarna i sin klass. Ordet bög skriks ofta åt
honom och han har inga vänner. All hans tid går åt till dansen och han slänger ofta
blickar mot Christina, en tjej i hans dansgrupp.

Ödet för dem båda samman då de båda är inne i samma chat. Finns det någon som
känner som jag? skriver Sandor ut till den som vill lyssna. Ida ser. Ida lyssnar. Hon
känner likadant. Och snart har de börjat mejla med varandra. De känner inte varandra.
Det behövs inte. De skriver med varandra om deras problem och hur de känner sig. De
förstår varandra.
Deras nätrelation växer sig starkare samtidigt som de försöker reda ut allt i sina liv.


Den här boken är en sådan där ungdomsbok som är klockren. Träffsäker. Jag gillade
verkligen boken. Man kände igen sig på varje sida och rycktes med i berättelsen. Trots
att den är tio år gammal känns det väldigt lätt att relatera och det känns trovärdigt allting.
Man följer både Sandors och Idas liv under en lång period och får följa med då det tar
skarpa svängar, djupa dykningar och når höga toppar. Precis som med allt så är saker inte
riktigt som de verkar. Personer visar sin sanna natur och växer fram.
Det jag gillade mycket med boken var att den hela tiden ändrade riktning. Det kändes inte
som att man var påväg åt samma håll hela tiden, utan det svängde åt höger och vänster
och in på nya alternativa slut. Visst finns där det lite förutsägbara men handlingen kändes
inte sådär löjligt förutsägbar som kärleks-böcker för unga kan kännas. En av de bättre
ungdomsböckerna jag läst på länge.

Vi läste den här boken i vår klass och började i januari. Vi läste ungefär 50 sidor åt gången
som läxa och det kunde vara en vecka eller mer mellan varje gång. Trots detta så kom man
 lätt in i boken igen, som om senaste gången man öppnade den bara var dagen innan.
Man förstår att författaren Sara Kadefors vann Augustpriset för just denna bok år 2001. Den
kan läsas av alla och man känner igen sig. Trots det vardagliga blir det aldrig långtråkigt. På
något sätt får hon det att bli intressant hela boken igenom, vilket är en viktig ingrediens om en
bok ska hålla.

Jag har inte så mycket mer att säga. Den var bra. Läs den om du är ute efter en bra ungdomsbok!

Bokens första mening: " Samma som vanligt: en lätt känsla av obehag när han kommer ner
till centrum. "
Betyg: 8/10